Informationssäkerhet uppnås med hjälp av skyddsåtgärder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsåtgärder. Administrativa skyddsåtgärder är skyddsåtgärder av administrativ typ, det vill säga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som måste utföras och hur. Dessa regler och rutiner återfinns främst i en organisations informationssäkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsåtgärder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsåtgärder men även som fristående skyddsåtgärder.

Organisationer ställs inför förändringar kontinuerligt, där förändringar i de flesta fall orsakar någon form av negativ inställning. Förändring ställer samtidigt krav på anpassning och lärande. Utan lärande sker ingen förändring. I samband med införandet av K3-regelverket år 2014 ställdes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förändring, vilka var starkt ifrågasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer ändrat sin inställning gentemot dessa två administrativa regelförändringar efter implementering och huruvida lärande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Detliggerstorpresspådagensföretagdåglobaliseringenökatvilketresulteratihögrekonkurrens.Dethardärförblivitviktigtförföretagenattintebaragörarättsakerutanattgörasakerrättförattkunnakonkurrera.Syftetmedstudienärattundersökahurenorganisationkanarbetamedeffektiviseringavadministrativaprocesser.Empirisktämnassyftetbesvarasgenomenfallstudieavettföretagitransportbranschen.Litteraturstudiensomrapportenbyggspåbehandlarprocessutvecklingocheffektiviseringinomadministrativaprocesser.Enprocessärenkedjaavsammanlänkandeaktivitetersomärfunktionsöverskridande(Ljungberg&Larsson2001).LitteraturenochmetodernasombehandlasgrundarsigpåteorierinomLeansomsyftartillatteffektiviseraprocessermedkundvärdetifokus(Kumar,Choe&Venkataramani2012).VidarebeskrivsVärdeflödeskartläggningellerValuestreamMapping(VSM)somärenformavprocessanalysochettverktyginomLean(Haefner,Kraemer,Stauss&Lanza2014).VSMsyftartillattbrytanedaktiviteternaivärdeskapandeochickevärdeskapandeaktiviteterförattsedanelimineradeickevärdeskapandeaktiviteternaochpåsåvisökatkundvärdet(Rohac&Januska2014).Studienbaseraspåenkvalitativfallstudiemedabduktivansats.Företagetsomfallstudiengenomförtspåärettmedelstortspeditionsbolagsomharvuxitunderdetsenastedecennietochfördubblatbådepersonalstyrkaochomsättning.Isambandmedtillväxtenharföretagetsadministrativaprocessertappatstrukturochdeanställdaharskapategnaarbetsrutiner.Detempiriskamaterialetärhämtatutifrånuppstartsmöte,observationersamtintervjuerhosfallföretaget.Urmaterialethardetgåttattutläsavilkaaktivitetersomskeridenadministrativatransportprocessenvilketsammanställsienprocesskarta..

Lean är ett arbetssätt som bygger på att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar värde för kunden. Traditionellt har Lean använts i produktionsprocesser, men har på senare tid även spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats så mycket om är administrativa processer. Administrativa processer består huvudsakligen av informationsflöden och är svårare att mäta än material i produktionsprocesser.Denna studies syfte är att undersöka möjligheterna med att använda Lean i administrativa processer genom att utgå från olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har använt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. Anställda på fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angående deras administrativa processer.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

Vi har i detta arbete undersökt hur arbetssituation, med hänseende på de administrativa arbetsuppgifterna, ser ut för befälhavare inom den svenska handelsflottan och hur arbetssituationen har förändrats sedan införandet av ISMkoden. Det talas mycket inom sjöfartsbranschen om de ökade administrativa arbetsuppgifterna ombord och hur detta har påverkat arbetssituationen. Detta fick oss att vilja undersöka hur det egentligen ser ut och i vilken utsträckning en eventuell förändring har påverkat arbetssituationen både ombord och iland. Vi har i vår undersökning intervjuat befälhavare och rederirepresentanter på fyra Ro-Pax-rederier som trafikerar svenska hamnar om hur deras arbetssituation har förändrats under de senaste 15 åren med hänseende på den administrativa delen av arbetet. Undersökningen visar att det administrativa arbetet har ökat markant både ombord och iland, framförallt som ett resultat av nya regelverk och förbättrade möjligheter till kommunikation mellan fartygen och landorganisationen.

Platschefsjobbet ingriper en rad olika moment, till exempel är platschefen den som har det övergripande ansvaret för det tekniska utförandet på en byggarbetsplats. Platschefen ställs också inför en rad olika administrativa arbetsmoment som måste skötas korrekt på en byggarbetsplats. Platschefens roll har genom datorns intrång blivit mycket enklare men samtidigt har platschefen fått fler och mer administrativa arbetsuppgifter de senaste åren. Har det blivit så hög belastning på platscheferna av dessa lite mindre viktiga i sammanhanget administrativa uppgifter, så att de lite viktigare uppgifterna som till exempel arbetsmiljö har blivit lidande och detta i sin tur kan leda till en ökad risk för ohälsa till exempel då genom ökad stress för både platscheferna och yrkesarbetarna. Är det även så att dessa administrativa moment skapar mycket övertid för platschefer? Det är flera av de administrativa uppgifterna som det inte krävs någon kvalificerad teknisk utbildning för att sköta om.

Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet..

SammandragDenna studie tar upp problematiken vid införande av administrativa stödprojekt vid Uppsala universitet, främst hur motstånd till förändring kan motverkas. Problemet definieras genom frågan: Hur kan Uppsala universitet effektivisera implementeringen av administrativa stödprojekt? Syftet med denna studie är att lyfta fram kritiska framgångsfaktorer vid genomförandet av projekt. Färdigimplementerade administrativa stödprojekt studerades genom personliga intervjuer med projektansvariga och administratörer på institutioner. Upptäckterna analyserades med hjälp av en processorienterad teori baserad på Demingcykeln.

BFN har framställt ett enhetligt, samlat och förenklat K2-regelverk för mindre aktiebolag, för att förenkla de tidigare komplexa redovisningsreglerna och därmed minska den administrativa bördan. Förenklingsreglerna har bidragit till ett minskat informationsvärde, som har skapat syftet med studien. Syftet var att skapa insikt hur den enskilde specialisten inom redovisnings- och beskattningsområdet upplevde informationsvärdet och den administrativa bördan i K2-regelverket. Syftet var även att skapa insikt huruvida K2-regelverket stämmer överens med god redovisningssed, rättvisande bild samt om informationsvärdet är tillförlitligt och relevant vid beslutsfattande. För att uppnå syftet med studien genomfördes djupgående intervjuer med tre specialister inom beskattningsområdet och tre specialister inom redovisningsområdet.

När grupper av företag samverkar för att uppnå gemensamma och individuella mål kallas fenomenet för ett nätverk. Samverkan är idag ett hyllat medel för att stärka företags konkurrensförmåga. Inom strategiska nätverk uppfattas den administrativa ledningen som ansvarig för nätverkets utveckling. Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur den administrativa ledningens roller och styrfunktioner uppfattas och värderas av både den administrativa ledningen själva och företagen i nätverket. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av befintlig teori och en empirisk studie som omfattas av två redan etablerade nätverk.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga.

Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillämpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behålla egenupparbetade immateriella tillgångar i balansräkningentvingas välja K3. Det innebär högre administrativa kostnader jämfört med en tillämpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebär en konflikt då EU och Regeringen har som målatt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stärkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgångar ibalansräkningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.Frågeställning: Vilka är de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgångar i balansräkningen vid valet mellan K2 och K3?- Är möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Är de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgångar i sin senasteårsredovisning har valts ut.

Datum3 juni, 2010 KursMagisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15HP FörfattareCarl Friberg & Erik Norell HandledareFinn Wiedersheim-Paul NyckelordRevisorsplikten, SIVA, Marketing Mix, tjänsteerbjudande, ekonomiska tjänster, administrativa tjänster. TitelNär tid är pengar - En marknadsundersökning om hur data-, IT- och telekommunikationsföretag ser på ekonomiska tjänster SyfteSyftet med denna studie är att förse Per Silvin KB med information som kan ligga till grund när företaget expanderar sitt tjänsteerbjudande. FrågeställningVad bör Per Silvin KB ha i åtanke när man formar sitt tjänsteerbjudande för att bäst tillgodose målgruppens behov?Vilka administrativa tjänster efterfrågas av Per Silvin KBs tilltänkta målgrupp? MetodUndersökningen är av kvalitativ karaktär. Data samlades in via personliga intervjuer och mejlintervjuer.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga. För att belysa de här aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anställda använder dataprogrammen, på vilket sätt de använder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstått sedan datorn har införts. Vi föreslår ett antal förslag/förbättringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssättet..